NDC Yori
3 juni 2006 - 23 november 2013
|
Kallas: Yori
Kön: Hingst Född: 3/6-06 Ålder: 22 år Ras: Sv. ridponny Mkh: 143 cm Färg: Gråskäck () Utbildning LA dressyr - MSV A hoppning - 30 km distans Uppfödare: Sunstar/NDC Köpt från: - Förköpsrätt: - Fotograf: Sandra Gröndahl
|
Veterinärpärmen
Exteriörbedömning: Klass I Premiering: Ej visad |
Som föl
Yori, Cocktails tredje avkomma och förste son. En kraftig, livlig liten krabat, redan från sitt första andetag. Så ljuvligt söt som nyfödd, med okynniga ögon gömda bakom långa, ljusa ögonfransar. Yori hade redan som mycket ung bestämda åsikter om saker och ting. Allt skulle naturligtvis ske på hans egna villkor, annars fick det vara. Mycket lik sin äldsta syster i samma år faktiskt, men som sedan blev en ganska sur och svårhanterlig ponny men med en otrolig tävlingsinstrinkt. Sådant temperament hoppades vi att Yori inte skulle utveckla, men med tanke på att han är hingst, och med planer på en framtida karriär i avel, så var allt möjligt. Hur som helst var mamma Cocktail en god mor till lillen och såg efter honom av bästa förmåga. Nog var Yori också otroligt fäst vid sin mamma, det märktes inte minst när det var dags för avvänjning, något som dock måste ske och som Yori så småningom accepterade.
Som unghäst
Som 1- och 2-åring var Yori en glad och kavat grabb som gillade bus, precis som många andra unghästar i hans ålder. Som 3-åring kom dock den stora prövningen; inridningen. Tränset var otroligt läskigt, till att börja med. Smaken av metall i munnen gjorde inte saken bättre, när tränset kom fram blev Yori orolig och ville till slut inte vara med utan försökte undkomma läskigheterna genom att vägra öppna munnen. Vi bytte då ut bettet mot en gummibett, till en början ett smaksatt tills Yori vant sig av utan. Med mycket lirk och pock började han sedan känna sig mer komfortabel och bekväm med situationen och tränsningen var inte längre en skräckupplevelse. Vi såg till att rikligt belöna honom när han var duktig och till slut började han till och med se på proceduren med entusiasm och öppnade hädanefter munnen frivilligt. Nästa hinder att komma över var sadeln. Den första sadeln Yori hade var oturligt nog inte den mest passande, den skavde lite. Vilket vi förstås märkte av ganska snart. Vi skaffade en ny sadeln som passade Yori bättre men han tyckte inte om den heller. Men som med de flesta andra unghästar lärde sig Yori att acceptera sadeln och senare att ha en ryttare på ryggen.
Yori har riktigt fina gångarter, något som märktes när han exteriörbedömdes som 3-åring. Bara 9:or och 8:or där minsann! De är mjuka och lediga och lätta att följa med i.
Det var också som 3-åring som Yori startade i sin första tävling, en LD som han till allas stora förvåning vann. Men Yori har något visst, han har det där som utmärker en stjärna från mängden, han har kämparglödjen, och framförallt viljan att bli något stort. Med rätt ryttare naturligtvis.
Som vuxen
Yori fick utvecklas i ett lugnt tempo, inte för att han är seg eller mindre läraktig än andra hästar utan för att få gott om tid att vänja sig vid nya saker då han kan
tycka att det är lite läskigt i början. Yori är ingen typisk dressyrponny, visst har han goda rörelser och fint flyt men han har inte intresset utan börjar slarva när det övas alltför mycket dressyr. Hoppning däremot gillar han mycket. Det är lite mer fart och fläkt och en större utmaning för honom än dressyren. I hoppning får man ju springa fort, ett annat av hans stora intressen. Därför startade vi honom i galopp en gång vilket han tyckte var jätteskojj och sedan dess har han fått starta relativt regelbundet i dessa tävlingar. Distans är en annan gren vi provat på och som Yori också uppskattar en del, dock har han en benägenhet att tro att det är snabbast i mål som vinner, vilket iof delvis är sant, men det krävs ju också kondition och uthållighet. Yori är nu 8 år gammal och tävlar ännu i LC hoppning men kapaciteten finns där, det är jag säker på. Dessutom tävlade han ganska länge i LD och går allt bra på de nästkommande tävlingarna ska han på avancera vidare. Inga avkommor har grabben heller, men det är på G så kanske blir Yori pappa en dag.
Åter till NDC
Yori såldes men när han fyllde 13 var han tillbaka igen efter ett antal år på villovägar. Tyvärr hade han blivit misskött i sitt tidigare hem och var i ett eländigt skick. Han fick stå på Greenwood i ca 1 år för att repa sig och återigen komma i form. De tog mycket bra hand om honom där och idag är han sitt glada jag igen. Tyvärr har åren seglat förbi och jag tror inte längre att det blir någon storslagen stjärna av honom, det är nog lite sent för det men Yori har hittat tillbaka till sin glädje och älskar att hoppa som förr så vem vet? Dock ska man tänka på att inte rida honom med spö längre då han är livrädd för detta, förmodligen har han blivit slagen. Även sporrar bör undvikas då de ändå inte behövs.
Yori, Cocktails tredje avkomma och förste son. En kraftig, livlig liten krabat, redan från sitt första andetag. Så ljuvligt söt som nyfödd, med okynniga ögon gömda bakom långa, ljusa ögonfransar. Yori hade redan som mycket ung bestämda åsikter om saker och ting. Allt skulle naturligtvis ske på hans egna villkor, annars fick det vara. Mycket lik sin äldsta syster i samma år faktiskt, men som sedan blev en ganska sur och svårhanterlig ponny men med en otrolig tävlingsinstrinkt. Sådant temperament hoppades vi att Yori inte skulle utveckla, men med tanke på att han är hingst, och med planer på en framtida karriär i avel, så var allt möjligt. Hur som helst var mamma Cocktail en god mor till lillen och såg efter honom av bästa förmåga. Nog var Yori också otroligt fäst vid sin mamma, det märktes inte minst när det var dags för avvänjning, något som dock måste ske och som Yori så småningom accepterade.
Som unghäst
Som 1- och 2-åring var Yori en glad och kavat grabb som gillade bus, precis som många andra unghästar i hans ålder. Som 3-åring kom dock den stora prövningen; inridningen. Tränset var otroligt läskigt, till att börja med. Smaken av metall i munnen gjorde inte saken bättre, när tränset kom fram blev Yori orolig och ville till slut inte vara med utan försökte undkomma läskigheterna genom att vägra öppna munnen. Vi bytte då ut bettet mot en gummibett, till en början ett smaksatt tills Yori vant sig av utan. Med mycket lirk och pock började han sedan känna sig mer komfortabel och bekväm med situationen och tränsningen var inte längre en skräckupplevelse. Vi såg till att rikligt belöna honom när han var duktig och till slut började han till och med se på proceduren med entusiasm och öppnade hädanefter munnen frivilligt. Nästa hinder att komma över var sadeln. Den första sadeln Yori hade var oturligt nog inte den mest passande, den skavde lite. Vilket vi förstås märkte av ganska snart. Vi skaffade en ny sadeln som passade Yori bättre men han tyckte inte om den heller. Men som med de flesta andra unghästar lärde sig Yori att acceptera sadeln och senare att ha en ryttare på ryggen.
Yori har riktigt fina gångarter, något som märktes när han exteriörbedömdes som 3-åring. Bara 9:or och 8:or där minsann! De är mjuka och lediga och lätta att följa med i.
Det var också som 3-åring som Yori startade i sin första tävling, en LD som han till allas stora förvåning vann. Men Yori har något visst, han har det där som utmärker en stjärna från mängden, han har kämparglödjen, och framförallt viljan att bli något stort. Med rätt ryttare naturligtvis.
Som vuxen
Yori fick utvecklas i ett lugnt tempo, inte för att han är seg eller mindre läraktig än andra hästar utan för att få gott om tid att vänja sig vid nya saker då han kan
tycka att det är lite läskigt i början. Yori är ingen typisk dressyrponny, visst har han goda rörelser och fint flyt men han har inte intresset utan börjar slarva när det övas alltför mycket dressyr. Hoppning däremot gillar han mycket. Det är lite mer fart och fläkt och en större utmaning för honom än dressyren. I hoppning får man ju springa fort, ett annat av hans stora intressen. Därför startade vi honom i galopp en gång vilket han tyckte var jätteskojj och sedan dess har han fått starta relativt regelbundet i dessa tävlingar. Distans är en annan gren vi provat på och som Yori också uppskattar en del, dock har han en benägenhet att tro att det är snabbast i mål som vinner, vilket iof delvis är sant, men det krävs ju också kondition och uthållighet. Yori är nu 8 år gammal och tävlar ännu i LC hoppning men kapaciteten finns där, det är jag säker på. Dessutom tävlade han ganska länge i LD och går allt bra på de nästkommande tävlingarna ska han på avancera vidare. Inga avkommor har grabben heller, men det är på G så kanske blir Yori pappa en dag.
Åter till NDC
Yori såldes men när han fyllde 13 var han tillbaka igen efter ett antal år på villovägar. Tyvärr hade han blivit misskött i sitt tidigare hem och var i ett eländigt skick. Han fick stå på Greenwood i ca 1 år för att repa sig och återigen komma i form. De tog mycket bra hand om honom där och idag är han sitt glada jag igen. Tyvärr har åren seglat förbi och jag tror inte längre att det blir någon storslagen stjärna av honom, det är nog lite sent för det men Yori har hittat tillbaka till sin glädje och älskar att hoppa som förr så vem vet? Dock ska man tänka på att inte rida honom med spö längre då han är livrädd för detta, förmodligen har han blivit slagen. Även sporrar bör undvikas då de ändå inte behövs.
Fotoalbum
Stamtavla
| |||||||||||||||
| Pedigree generated by PedigreeQuery.com | |||||||||||||||
